AI skriver journalen – men vem upptäcker när den skriver fel?

På Olaus Petri vårdcentral i Örebro sitter numera en tredje deltagare med under vissa patientbesök. Den säger ingenting, ställer inga frågor och gör ingen medicinsk bedömning.

Den lyssnar.

Medan läkaren och patienten pratar om symtom, läkemedel och behandling omvandlar AI-assistenten samtalet till en färdig journalanteckning. När besöket är slut återstår för läkaren att kontrollera texten innan den förs över till journalsystemet Cosmic.

Det är lätt att förstå lockelsen. Mindre tid framför tangentbordet och mer tid med patienten är knappast en kontroversiell ambition.

Men tekniken har en svaghet: ibland hör den fel. Ibland hittar den på.

"Jag måste dubbelkolla"

Distriktsläkaren Anna Linden Wikblom, som använder systemet i Örebro, berättade för SVT i mars att hon uppskattar tekniken. Men hon beskrev också hur AI ibland kan "hallucinera".

Ett läkemedelsnamn som sägs under samtalet kan exempelvis bli ett helt annat i den färdiga texten. Därför måste anteckningen kontrolleras innan den hamnar i journalen.

Det är inte bara ett svenskt problem.

I Storbritannien samlade patientorganisationen Healthwatch in erfarenheter av så kallade AI-scribes. Där finns patienter som själva upptäckt fel i AI-genererade journalanteckningar. I ett fall hade ett system skrivit in en felaktig diagnos som patienten, som själv arbetade inom vården, reagerade på.

Ingen vet ännu om AI-systemen totalt sett gör fler eller färre fel än människor som skriver journaler. Healthwatch konstaterar uttryckligen att det ännu är oklart.

Det är en viktig detalj. Människor skriver också fel.

Frågan är vad som händer när vi börjar lita på att maskinen inte gör det.

Tidsvinsten kan vara stor

Det finns samtidigt en anledning till att tekniken sprids snabbt.

Journalföring tar mycket tid. Om AI kan göra ett första utkast medan samtalet pågår kan läkaren ägna mer uppmärksamhet åt patienten och mindre åt skärmen.

På vårdcentralen i Örebro beskriver läkaren hur anteckningar som tidigare kunde gå vidare till en vårdadministratör och komma tillbaka långt senare nu kan bli klara direkt efter besöket.

Det är svårt att avfärda den vinsten.

Men ju bättre tekniken blir, desto lättare blir det också att bara läsa igenom texten snabbt och trycka på godkänn.

Och ansvaret flyttar inte med automatiseringen.

Den brittiska läkemedels- och medicintekniska myndigheten MHRA slog i somras fast att vårdpersonal fortfarande ansvarar för att granska och verifiera AI-genererade anteckningar innan de används i patientens vård.

AI kan alltså skriva journalen.

Men människan skriver fortfarande under på att den är rätt.

När slutar vi kontrollera?

Det kanske är den mer intressanta frågan.

Inte om AI ska få skriva journaler. Den utvecklingen är redan igång.

Utan hur arbetssättet förändras när tekniken fungerar rätt nästan hela tiden.

En uppenbar felaktighet är lätt att upptäcka. Ett läkemedel som inte finns eller en diagnos som aldrig diskuterades sticker ut.

Ett litet fel är svårare.

En missad negation. Fel dos. Ett symtom som hamnar på fel plats. En formulering som ändrar innebörden i vad patienten faktiskt sa.

Healthwatch frågade drygt 4 000 britter om AI-baserad journalföring. 69 procent uppgav att de skulle känna sig tryggare med tekniken om vårdpersonalen tydligt åtog sig att kontrollera att AI-text var korrekt.

Det är kanske precis där AI-journalens stora paradox finns.

Tekniken ska spara vårdpersonalens tid.

Men för att vi ska kunna lita på den måste någon fortfarande lägga tid på att kontrollera vad den gjort.

Och den personen är än så länge vi människor.

Vad tycker du?

Om AI kunde spara dig mycket dokumentationstid – hur noggrant skulle du vilja kontrollera varje anteckning innan den hamnade i journalen?

———

Källor
1. SVT Nyheter Örebro, 9 mars 2026 — Ny AI-assistent ska ge mer tid för patienten på Örebro läns vårdcentraler.
2. Healthwatch England, 16 juli 2026 — What does the public think about AI scribe use in healthcare?
3. MHRA, 29 juli 2026 — Ambient voice technology-enabled products.